Tårsökaren

Tänkte bara skriva några rader om min underbara svarta dam. Ester Karlsson såklart.
Jag blir alltid så himla emotionell när hon inte är riktigt pigg och jag tänker ibland på hur det skulle vara att inte ha henne vid min sida. Vad i hela friden gör jag då? Jag har faktiskt ingen aning. Nu är hon ju i en otroligt bra kondition och det är bara vänster öga som spökar lite men man tänker ändå. Hon är 9 år. Och det är en hög ålder på en hund. Men jag har alltid haft känslan av att hon blir minst 12-13 år och det tror jag fortfarande på. Så busig och pigg som hon är.
Men den dagen som hon inte finns här mer så förlorar jag en stor del av mitt hjärta. Hon har varit min bästa vän sen jag var 15 år gammal och hon har verkligen gjort mitt liv helt. När jag var 15 år så var jag en mycket ledsen tjej. Jag var vilsen i världen och mådde inte alls bra. Jag grät ofta men när jag skaffade Ester så vände allt. Jag blev tryggare, gladare och mitt hjärta fylldes av värme. En värme som bara denna svarta lilla mopstjej kunde ge. Under de perioderna som jag var som mest ledsen så kom alltid Ester som skjuten ur en kanon när hon hörde mig snyfta. Hon snusade och luktade försiktigt mot mitt öga och mot min kind för att leta tårar. Och om det fanns en tår så slickade hon bort den och sen satte hon sig tätt intill och gnällde lite och la huvudet på mitt ben. Sen dess så har hon alltid letat tårar på mig. Varje gång jag böjer huvudet mot henne så luktar hon alltid först på mitt öga och sen kan hon ge mig en puss. Men tårsökandet kommer alltid före pussen, efter alla dessa år. =) Underbara lilla tös. Är det inga tårar så fnyser hon bara lite och strosar vidare. Då är hon nöjd och belåten. Ibland kan hon tillåmed sitta och tigga om att få lukta på mitt öga för att övertyga sig om att det inte finns några tårar. Det är så svårt att förklara detta tårsökande. Det är en otroligt öm handling som hon utför. Hon är så försiktig, hon knappt nuddar vid min kind. Hon gör det varje dag och var gång så blir jag varm i kroppen. Hon ska ha koll på mig. Ha koll på hur jag mår just idag.
Det band som jag och Ester har går inte att beskriva i ord. Det är så otroligt starkt. Jag kan känna när saker och ting inte är som det ska men hennes hälsa. Jag märker det i ett andetag, en blinkning, en suck eller i en enda rörelse. Jag känner henne. Och hon känner mig ännu mer.
En av de största trösterna som jag har i mitt liv är just Ester. Hennes underbara doft gör mig lugn och hennes andetag lugnar min stress. Jag förstår om ni inte kan förstå men det gör inget. Jag skriver det ändå. =)
Det bästa jag har gjort efter att jag köpte Ester är när jag köpte Betty. Kärleken är oändlig till denna lilla mysiga tjej. Och jag ser verkligen fram emot minst lika många år tillsammans med Betty som jag har fått med Ester. Jag blir alldeles varm nu när jag skriver om mina mopstjejer. Ja.. jag blir nästan rörd. Det är kärlek. En otrolig kärlek. Det är kärleken till en hund och kärleken från en hund. Den är villkorslös, helt och hållet villkorslös.
TACK FÖR KÄRLEKEN MINA ÄLSKADE FLICKOR. TACK.

Och vet ni vad. Lycka, kärlek och värme går visst att köpa för pengar. Köp en mops!

Puss

/Linda

(Bilden visar när Ester "tårsöker".)